Nyheter

Stockholmare, det blev Mårten Andersson aldrig
Den väldige målaren Mårten Andersson hade flera stridsrop. Ett av dem var:Provinsialismen är i sin storhet universell! Visserligen bodde Mårten i Stockholm, påfina Östermalm till och med, men ansåg att han bara var i huvudstaden på gästspel.Han längtade alltid tillbaka till sina hälsingerötter. Byn Freluga utanför Bollnäs varhans stamort och dit for han så fort solen värmde upp jorden. Nej, stockholmare blevhan aldrig!
‍

Mårten hade sitt landskap med sig både i kroppen och i konsten. Hans måleri, grafik och möbeldesign är självklart inspirerat av hälsingekulturen: naturen, allmogemönstren, de gamla bruksföremålen, sagorna, myterna, riterna, spelmansmusiken, av allmogemålarnas dekormotiv ur Bibeln. Mårten A, som han skrev sin signatur, är en hälsingsk Chagall. Fast helt så enkelt var det aldrig.

Hans mångsysslande och bohemiske pappa Kalle var en bruks- och snabbmålare. Hans älgar på myren gick hem i stugorna. Snart visade det sig att Mårten var bättre på att måla älgar, som han fick sätta dit på farsgubbens tavlor. Därmed var målarlusten väckt.

Mårten fick gå elev hos de kända äldre bollnäsmålarna Per Englund och Fritiof Strandberg. 16 år ung bar det iväg till Stockholm och en dekorationsbyrå, därefter ett par år på ett stelt Konstfack tills befrielsen kom med Fria Akademin i Florens.

Kanske mer avgörande för den unge konstnären var måleriarbeten i kyrkor i Dalarna under Jerk Werkmästers ledning. Han skaffade sig en formidabel teknik och orkade arbeta hur länge som helst med sin precisa penselföring.

Mårten hade nu upptäckt det exotiska och allmängiltiga hos allmogekonsten – att varje människa bär sin hembygd med sig – och han fann sin väg tillbaka till Hälsingland. Men det är ingen naivist som återvänder till ursprunget, han har klassikerna med sig i bagaget. Mårten hade sett renässansmästarna, beundrat nordiska mästare som Munch, Grünewald och Marcus Larsson, studerat Delacroix, Matisse, och Gauguin, känt frändskap med Bror Hjort och X-et, slagit följe med kolorister som Carl Kylberg, Ragnar Sandberg och Ivan Ivarson.

Mårten Andersson kunde själv odla myten som enkel bondemålare när han i själva verket var en tänkare som intensivt tog upp samhällsfrågor och ofta filosoferade om konsten och livet. Se bara hans oförlikneliga väggmåleri i Norrtullsskolan i Söderhamn!
‍
Hans credo var ju att en provinsialist också kan vara en internationalist.

För den mondäna konstkritiken blev han obekväm. Hans konst är otrendig och svårplacerad bland ismerna, fast älskad av konstvänner. Konstsamlarna ställde sig i kö. Hos det dekorativa snirklandet och kurbitsandet med metfiskare, lindansare, bröllopspar och himlafarare finns existentiella drömmar som drabbar betraktaren. För Mårten handlade det om mirakel – och om färg, klang mot klang.

Den övre bilden är tagen vid Mårten Anderssons hem i Freluga. Den svart/vita bilden vid Freluga-skylten är från 1988.  Foto: Jonas Sima
‍
För oss kamrater i Hälsingeakademin var Mårten ett bullrigt troll som med endonation strödde ut guldpengar för att främja unga kulturtalanger i hemlandskapet.Med åren 37 stipendiater. En generös Gargantua på sin stubbe. Fantastisk att skådaoch lära känna.

Jonas Simaför
Hälsinge Akademi
‍jonas@sima.nu
‍

Grafik Mårten A
‍
I samband med nyinvigningen av Mårten Andersson-utställningen på Hälsingegården Ol-Anders i Alfta släpptes boken Grafik Mårten A. Boken är på cirka 100 sidor och innehåller bland annat en presentation i ord och bild av Mårten Anderssons totalt 71 grafiska verk. Boken är författad av Bengt Boman, Bollnäs, f.d. journalist på tidningen Ljusnan, som känt Mårten Andersson i mer än 40 år.
‍
Boken beställs enklast direkt från författaren på mejladress bengt.boman50@gmail.com eller telefon 073-350 3733.
‍

‍
‍För mer information om Ol-Andersgården klicka på länken här.
‍